I de etiopiska byarna är det ont om vatten.
Därför har byborna med stolhet förevisat
sin handdrivna brunnspump för mig.
Pumparna är enkla och anspråkslösa,
men trots det exempel på vad det effektiva
samarbetet mellan Finland och Etiopien kan resulterat i.

Bybrunnens funktion presenterades av
kvinnan som har nycklarna om hand.
Hon står dessutom för underhållet
och representerade dem i samhället som har utbildning.
Underhållet av pumpar är problematiskt i många afrikanska länder,
eftersom här förekommer olika standarder.

I Etiopien har man installerat
tiotalstusen vattenposter
med stöd som Finland har beviljat.
Förbättrad vattenförsörjning ger
mer än fem miljoner människor rent vatten.

Vattenförsörjningen i Etiopien är ett
av de utvecklingssamarbetsprojekt,
som Finland har lyckats allra bäst med.

De här kvinnorna bär hem vatten
från den nya brunnen,
som ligger endast några hundra meter från byn.
Till den tidigare gamla vattenposten
var avståndet en kilometer.

Fotot är taget i Bench Maji-området
nära gränsen till Sydsudan.
Där har Etiopiska Röda Korset (Ercs) och Finlands Röda Kors
förbättrat vattenförsörjningen i byarna.

Traditionen bjuder byns kvinnor
att bära hem vattnet till byn.
De säger att de nu är nöjda och
att de får mer tid över för allt annat,
eftersom brunnen ligger nära byn.

Jag har trevliga minnen från mina resor till Etiopien.
I dem ingår kaffeceremonier utan brådska.
Det är härifrån kaffebönan Arabica kommer.

Etiopien är Afrikas största
och världens femte största kaffeproducent.
Kaffeexporten från Etiopien har ökat:
nu ligger den på 280 000 ton i året.
Mer än 15 miljoner etiopier
får sin utkomst från kaffe.
Främst är det fråga om småodlare.

Högt på exportlistan står också guld,
som exporteras till Schweiz.
Därtill exporterar Etiopien växtoljor,
snittblommor och grönsaker.

Tjugofem procent av Etiopiens befolkning
lever alltjämt under fattigdomsgränsen.
Framsteg har dock gjorts med tanke på
att fattigdomsgraden 1995 var
hela 45 procent.
Statens målsättning är att Etiopien ska vara
ett medelinkomstland senast 2025.

När allt fler barn går i skola
arbetar de inte längre i stenkrossanläggningar
och andra liknande arbetsplatser.
Då har sådana här syner förpassats till historien.

Mina kanske mest tragiska minnen från Etiopen
gällande barnen härstammar från året 1984.
Då drabbades landet av en stor hungersnöd
och vi besökte ett dödsläger.
Där såg och bevittnade vi att tiotals
barn dog inom ett litet område
under en enda natt.

Landets myndigheter mörkade länge den här tragedin
och cirka en miljon människor svalt ihjäl.
Situationen avslöjades först
när en filmgrupp från BBC nådde området.

År 2015 nådde Etiopien relativt väl
FN:s millenniemål.
De handlar om att halvera världens fattigdom,
förbättra tillgången till rent vatten
samt stoppa spridningen av malaria och tuberkulos.

Barndödligheten har också tydligt minskat.
Därför är cirka 40 procent av befolkningen
under 15 år.

Landets ekonomiska utveckling
utgör en betydelsefull del av Finlands
utvecklingssamarbete med Etiopien.
Målsättningen är att skapa nya arbetstillfällen.

Det är också viktigt att förbättra
värdet på jordbruksprodukterna
när råvaror förädlas till produkter.
Avsikten är också att få ett mångsidigare
utbud av odlingsväxter.

Etiopien är ett mycket stort land,
mer än tre gånger så stort som Finland.
Kulturellt sett är Etiopien ett färggrant lapptäcke.

I en nation med två huvudreligioner och
flera etniska grupper
är det ofta svårt att styra hela landet.
Det har förekommit många krig i Etiopien,
senast nu i Tigray.

Trots att ekonomin växer
svävar mörka moln över Etiopien.
Landet enighet står på spel.

Premiärminister Abiy Ahmed fick
Nobels fredspris 2019.
På kort tid lyckades han sluta
fred med Eritrea och stärka demokratin.

Trots det är många västländer
och människorättsorganisationer
besvikna på regeringen och utvecklingstrenden.
Orsaken är konflikten i Tigray.