Afghanistans framtid stadd i förändring
Under flera generationer har afghanerna
levat under krigsförhållanden.
Ett inbördeskrig bröt ut redan på 1970-talet.
Militärkuppen 1973 omvandlade
kungadömet till republik.
Kort därefter (1979) anlände soldater från
Sovjetunionen till landet.
Som en följd av maktskiftet 2021
inrättades ett läger för internflyktingar
i en park i centrala Kabul.
Redan 2021 uppgick antalet internflyktingar
i Afghanistan till 3,5 miljoner.
I grannländerna Pakistan och
Iran bor 2,2 miljoner afghaner.
I andra länder lever dessutom
cirka en halv miljon afghaner.
Även andra orsaker än krig
har tvingat afghanerna att lämna sina hem.
En av orsakerna är fattigdom.
Därtill har klimatförändringen medfört
torka och naturkatastrofer.
Utställningen med bildmaterial från Afghanistan består av 10 enskilda fotografier och berättelser.
Fotografierna är tagna åren 2013 och 2021.
1.
I Afghanistan har man odlat bomull
i mer än tusen år.
De viktigaste exportländerna är Indien
och Ryssland, men där har situationen varierat.
Det har påverkat bomullsproduktionen
i Afghanistan.
Fabrikerna i Afghanistan är få
och har ofta varit tvungna
att upphöra med sin verksamhet.
Som en följd av revolutionen i Ryssland
lades arbetet ner på bomullsodlingarna
i Afghanistan.
Då började man odla opiumvallmo
i Heratprovinsen.
Det visade sig vara luckrativ verksamhet och
därför har både myndigheter och beväpnade grupper
tjänat stora pengar på handeln med droger.
2.
Fikonkiosk i Kabul.
Färsk och torkad frukt är en vanlig syn
i gatubilden i det här karga landet.
Framför allt är fikonen berömda.
3.
Afghanistans huvudstad Kabul har kallats
”Centralasiens Paris”.
Kabul har 4,6 miljoner invånare
och staden är känd för sina anslående basarer.
Turister och fredsbevarare känner väl till Chicken Street;
ortsborna söker sig till Mandawi basaren vid flodstranden.
De smala grändernas gamla Kabul och dess fågelgata
hör till mina favoriter.
4.
Talibanerna återtog makten år 2021,
varvid miljoner afghaner hamnade i fattigdom.
Staten kunde inte längre betala ut löner
och många förlorade sin arbetsplats.
Plötsligt fylldes Kabul av torghandel där
människor sålde egendom för en billig penning.
För att endast få en slant för överlevnad.
På loppmarknaderna säljer man kvinnokläder,
som vittnar om en ny dyster tidsperiod.
Under cirka 20 år fick kvinnorna i Afghanistan
studera, arbeta utanför hemmet, röra sig fritt
och ha ledande befattningar.
Därtill fick de klä sig som de ville.
I stora städer som till exempel Kabul
var kvinnornas rörelsefrihet rätt stor.
Det föregående talibanstyret tystade kvinnorna fullständigt.
Nu har kvinnor helt öppet vågat demonstrera,
men många har försvunnit
och somliga blivit misshandlade.
5.
Mattor och väggbonader har i alla tider varit
en viktig exportartikel för Afghanistan.
Försäljningen har ökar även under tider
när man har haft internationella beredskapstrupper
och bistådsorganisationer i landet.
Mattor av får- och getull
står högst i kurs.
De tillverkas i norra Afghanistan.
Det skär en i hjärtat att se
vad som har hänt sedan
talibanerna tog makten.
Många familjer ser sig tvungna att sälja sina älskade mattor
på loppmarknaden i Kabul,
för att få pengar till livets nödtorft.
6.
Far och söner på väg till skolan i Kandahar
där priset på bränsle steg brant
när talibanerna tog makten.
Därför är det många som använder sig av cykel.
Afghanistan är ett av Asiens fattigaste länder.
Eftersom man inte till fullo utnyttjar
landets egna olje- och naturgasresurser
är man beroende av oljeimport.
7.
På gården utanför ett sjukhus i Kandahar kokar och säljer barn hönsägg till besökare.
Att barn utför tungt arbete utanför hemmen är
en vanlig syn i Afghanistan.
Det gäller till exempel tegeltillverkning och mattväverier.
Landets lagstiftning är inte tillräckligt sträng.
Lagen lyckas inte skydda barn mot sexuellt
utnyttjande och människohandel.
Man värvar barn som tvingas delta i
väpnade konflikter.
8.
På Kabuls gator tigger idag tusentals
barn och kvinnor mitt i trafiken.
Många av barnen är flickor.
De tigger och samlar allt tänkbart,
som de kan sälja i basarer
i gränderna i gamla Kabul.
Här delar människorna med sig av det lilla de har.
9.
En skola för flickor i Kandahar i september 2021.
Klasserna 7–12 och universiteten
stängdes för flickor och kvinnor
när Taliban tog makten.
Ingen vet hur länge det kommer att pågå.
Internationella samfundet fortsätter
sitt utvecklingssamarbete endast
om flickor och kvinnor erbjuds utbildning.
Det är ett villkor för samarbetet.
10.
Hazarerna är en etnisk folkgrupp
som har varit förföljda sedan 1890-talet.
I Afghanistan är de en minoritet som hör
till de mest utsatta och diskriminerade.
Hazarerna är shiamuslimer,
som av speciellt talibanerna anses vara irrläriga.
Under de senaste åren har hazarasamhällen
blivit utsatta för upprepade bombdåd.
Många hazarer har varit politiskt aktiva.
Därför har de sett sig tvungna att fly
och somliga har anhållit om asyl även i Finland.
